Gillerts kennel

Norsk Lundehund

Veterinära dietfoder, specialfoder, allergifoder och elimineringsfoder 

En sammanfattning från boken ”Min hund vill ha riktig mat” av Anne-Li Strand.

 

Om du vill skriva ut texten hämtar du filen här: Veterinärfoder


Vi vill att våra hundar ska må bra, hålla sig friska och leva länge. Trots det släpper vi ansvaret för det mest grundläggande för en god hälsa åt andra att bestämma. Det är hur vi utfodrar våra hundar. Det finns idag en uppsjö av foder för olika åldrar, raser, aktiva hundar, överviktiga hundar, kastrerade hundar, dräktiga och diande tikar och mycket mer. Fodertillverkarna tjänar massor av pengar på att sälja dessa specialanpassade foder till oss med löfte om att de innehåller all den näring din hund behöver för att växa, utvecklas, hålla sig frisk och må bra. Men stämmer det? 

Tyvärr gör det inte det. Om vi ser till hur hundarnas hälsa var före alla dessa foder kom ut på marknaden samt till alla hundar som numera besöker veterinärmottagningarna för alla möjliga hälsoproblem och sjukdomar, så stämmer inte fodertillverkarnas löften. Idag drabbas hundar av sjukdomar som ingen knappt hörde talas om att hundar kunde få tidigare. Om du för ett flertal år sedan hade berättat att hundar i vår tid skulle drabbas av allergier, hudproblem, diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar, magkatarr, tarmsjukdomar mm. och det ofta redan vid unga år, skulle du med all sannolikhet inte bli trodd.

Nu är verkligheten den att våra hundar blir betydligt sjukare idag och då finns det foder som kan bota allehanda sjukdomar också. Oavsett om det handlar om klåda, allergier, njurproblem, leverproblem, mag- och tarmproblem eller något annat odefinierbart, så finns det en lösning på detta. Det är de så kallade veterinära specialfodren. Hur de har kommit att kallas veterinära specialfoder är märkligt. För det finns ingen oberoende forskning som styrker dessa foders läkande processer. Däremot finns det en mängd djurförsök gjorda hos fodertillverkarna som hävdar att de fungerar så bra som de beskrivs. Samtidigt är veterinärklinikerna fullbelagda av de hundar som äter dessa specialanpassade foder. Med största sannolikhet för att ett foder inte kan bota de sjukdomar som det åsamkar.

Trots all marknadsföring om de bästa fodren för din hund, är de veterinära dietfodren och specialfodren de sämsta foder du kan ge. Dessa foder innehåller en salig blandning av stärkelse, naturfrämmande kemikalier och kemiskt framtagna näringsämnen som påverkar din hunds hälsa och kroppsliga funktioner negativt. Även om en viss lindring av sjukdomssymtomen kan inträda initialt, betyder det inte att hunden är hjälpt utan snarare att hundens problem i grunden orsakas av en felaktig kost. Att låta hunden stå kvar på ett foder som ur näringssynpunkt är värdelöst och snarare förvärrar hundens plågor är ansvarslöst och gränsar till djurplågeri. Därför ska vi under alla omständigheter undvika dessa foder.

Även allergifoder eller elimineringsfoder, är en form av veterinära dietfoder. I dessa foder har man dessutom använt isolerade aminosyror som kroppen inte kan identifiera och därför inte reagera på. Genom att lura kroppen på det sättet tror man sig kunna komma undan allergiska reaktioner. Detta är mycket oroväckande och ett syniskt spel av fodertillverkarna. Hur dessa onaturliga ämnen påverkar hunden på sikt vet vi inte, men att lura naturens lagar med sådana experiment är allvarligt.

Dessa foder är inte bara näringslösa och fullspäckade med tillsatser, de är också dyra. Däremot är innehållet billigt då de som regel utvinns från avfallsprodukter som har förkastats som föda åt människor. Ofta med en dominans av spannmål som t.ex. vete, korn, råg, majs, ris, tapioka. Flera av dessa råvaror innehåller gluten som lägger sig som ett klister i tarmen och orsakar inflammationer. Dessutom innehåller de en större mängd kolhydrater än vad som är bra för en hund som är anpassad att äta animalisk föda sedan urminnes tider. Det är vanligt att den färdiga produkten innehåller upp emot 50 % kolhydrater. Detta skrivs inte alltid ut, men man kan alltid räkna med att foder baserat på spannmål innehåller stora mängder kolhydrater. Dessa kolhydrater omvandlas i kroppen till stärkelse/glukos, som är en form av koncentrerade sockerarter. 

Eftersom hundars matsmältningssystem inte är anpassat för att bryta ner stora mängder kolhydrater får bukspottkörteln arbeta på högtryck med att framställa enzymer som ska ta hand om dessa. Även levern och andra organ får arbeta intensivt med att smälta dessa. För att inte tala om att tarmen påverkas av alla dessa söta ämnen som både hindrar näringsupptaget och ger en god grund till parasiter och cancerceller. Visserligen har hundars matsmältningssystem förändrats något sedan de kom till människan, men det är högst marginellt. Även vi människor blir sjuka om vi äter mycket kolhydratrika spannmålsprodukter. Det visar sig genom de s.k. vällevnadssjukdomar som drabbar oss idag med allergier, hudproblem, diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar. Då har vi ändå ett matsmältningssystem som är bättre anpassat för vegetabilisk föda. Att dessa välfärdssjukdomar numera även drabbar våra hundar som har ännu svårare att bryta ned kolhydrater, är därför inte konstigt. 

Det råa köttet och inälvorna från bytesdjuren har varit våra hundars huvudsakliga föda och de vegetabilier hunden har ätit, har de fått från bytesdjurets magar. Denna kost i denna kombination, har gett hunden rätt näring direkt från produkten och i rätt balans för ett optimalt tillgodogörande. Det är sådan kost som har lett fram till att arten i årtusenden har kunnat utvecklas till sunda och friska individer. Trots detta är många oroliga över att deras hund inte ska få i sig all näring den behöver från den animaliska kostens råvaror och använder det som argument för att inhandla näringsberikade foderpåsar. Tänk om vi resonerade likadant med våra barn. Att vi är oroliga för att ge dem hemlagad mat för att de kan få näringsbrist och istället köper färdig industritillverkad ”död” mat med tillsatta syntetiskt framställda vitaminer och mineraler som vi serverar dem varje dag.

När det råa köttet inte längre dominerar i hundens kost och ersätts med hårt upphettat och torkat kött samt vegetabilier, skapar det problem i hela systemet. De naturliga vitaminer som har funnits i råvaran från början förstörs i framtagningsprocessen och ersätts med syntetiskt framställda vitaminer, mineraler och enzymer tillverkade i laboratorier. Dessutom tillsätts konserveringsmedel, färgämnen, smak och luktämnen för att lura hundarna att detta är något som går att äta. Därför är det grymt att tvinga en hund att äta mat som den inte vill genom att inte servera något annat. Framförallt då matvägran ofta handlar om att hunden reagerar på något som den inte bör äta. 

Min kommentar
För att undvika sjukdomar som IL finns rekommendationer om att utfodra Lundehundar med foder som innehåller begränsat med animaliskt kött och fett. Detta trots att forskning visat att fett inte kan framkalla IL, utan endast försvåra sjukdomen när den har brutit ut. Att ta bort de naturliga fetterna skapar endast andra hälsoproblem och sjukdomar. Det är därför så många som följer dessa rekommendationer får sjuka hundar. Att korsa in andra raser för att bli av med IL är inte heller en lösning. Det kan säkert bli bättre med en rasuppblandning då andra raser kan vara mer tåliga för spannmål och kolhydrater än Lundehunden. Men inga hundar är anpassade för att äta dessa konstruerade foder i längden. 

För att få friska hundar behöver vi se till hundens matsmältningssystem och anpassa kosten utifrån hur det fungerar. Att gå emot evolutionen och göra köttätare till vegetarianer under en mans-generation är naivt. Det gick inte heller att gå emot evolutionen och göra vegetarianer till köttätare utan att det ledde till galna kosjukan. Eftersom fodertillverkarna har ett ekonomiskt intresse av att sälja sina produkter är de sällan en objektiv och tillförlitlig källa. Dessutom finns det kopplingar och ägarförhållanden mellan de stora veterinärkedjorna och fodertillverkarna som också har stor betydelse. 

Därför behöver vi hundägare sätta oss in i detta ämne. Det är vårt ansvar att våra hundar får den kost de behöver för att kunna leva ett friskt och hälsosamt liv. Det är inte komplicerat. Det handlar bara om att tänka gammaldags. Vad hundarna har ätit under alla de år de har funnits och utvecklats till de individer de är. 

Läs gärna Anne-Li Strands bok ”Min hund vill ha riktigt mat” och Malin Ekbloms bok "Naturlig utfordring av hundar." De tar upp dessa viktiga foderfrågor och ger exempel på hur man kan utfordra hundar på ett naturligt och sunt sätt. 


Anne-Lis bok beskriver också kostens betydelse för hälsosamma och friska hundar. Den fördjupar sig i de konstruerade foder vi ger våra hundar i form av 
konserver och torrfoder och beskriver klart och tydligt dess innehåll. Vi får en tankeställare om vad vi verkligen ger våra hundar att äta och förstår kopplingen mellan dessa foder och de problem dessa foder åsamkar. Även om det finns avsnitt i boken som jag inte kommer att följa, vill jag ändå rekommendera den till alla hundägare. Det är viktigt att förstå varför vi har hamnat i en situation med ohälsa och sjukdomar hos våra hundar för att kunna göra något åt det. 


Malins bok beskriver kostens betydelse för hundens välmående på ett mycket enkelt och lättförståeligt sätt och ger råd om hur man kan utfordra hunden med naturlig föda. Jag har haft stor nytta av boken och lärt mig mycket om en bättre kosthållning. Sedan har jag inte gått lika långt med hantering och tillredning av råvaror, utan varvar rått kött och inälvor med hemkokt mat och spannmålsfria torrfoder. Jag rekommenderar ändå boken till alla hundägare eftersom den på ett så tydligt och lättförståeligt sätt beskriver kostens betydelse för att få välmående och friska hundar.
 Vilka ingredienser vi kan använda och hur vi kan tillreda dem.