Gillerts kennel

Norsk Lundehund

Gluten, laktos, kasein mm.

Om du vill skriva ut texten kan du hämta filen här: Gluten, laktos, kasein mm.

Idag utfodrar vi våra hundar mestadels med torrfoder och en del andra hundmatsprodukter. Dessa innehåller ofta en bas av näringslöst spannmål som förkastats som mat åt människor. För att höja näringsvärdet och göra fodret mer aptitligt, tillsätts syntetiska vitaminer och lockande luktämnen. Dessutom tillsätts en mängd andra kemiskt framställda ämnen, bland annat för att göra fodret mer hållbart. 

Det är framförallt fyra olika slags födoämnen vi bör undvika ge våra hundar.

 Gluten (vete, korn och råg)
 Stärkelse (ris, majs, potatis och baljväxter)
 Laktos och kasein (mjölksocker och mjölkprotein) 
 Proteinkoncentrat (majsgluten, potatisprotein, ärtprotein, hydrolysat, sojaprotein)

Dessa ämnen lägger sig som en seg hinna på insidan av tarmväggen och hindrar näringen från att tas upp. Det skadar tarmluddet och tarmslemhinnan samt ökar risken för parasiter, inflammationer och allergiska reaktioner. Genom att minimera sådana ämnen, kan vi förhindra mycket av det lidande som drabbar många hundar idag. 

Gluten
Gluten är ett protein som finns i vete, korn och råg. Dessa spannmål är en vanlig bas i hundfoder och hundgodis, vilket innebär att hundar kan förtära mycket gluten under sin livstid. För hundar som är glutenintoleranta, alltså där immunförsvaret reagerar på glutenet genom att attackera sina egna celler, leder detta till allvarliga skador på tarmen med mycket smärta. Trötthet, diarré, viktminskning och blodbrist är exempel på symtom som kan orsakas av glutenintolerans.

Ett klisterliknande ämne
Gluten skapar även problem för dem som inte är glutenintoleranta. Det beror på att gluten har en klisterliknande konsistens som fungerar bra som bindemedel för foderkulorna. Nackdelen är att detta ”klister” också fastnar på tarmväggen och hindrar tarmen från att ta upp livsviktiga näringsämnen från kosten. Även tarmluddet, som har till uppgift att absorbera näringen från kosten samt skydda organismen mot bakterier och gifter, skadas. Efter hand skadas även tarmens cellväggar av detta plack, vilket leder till att oönskade ämnen kan ta sig genom tarmväggen in till blodomloppet. När oönskade ämnen läcker igenom en trasig tarmslemhinna, brukar man beskriva det med att man har en läckande tarm. 

Stärkelse
Stärkelse är en form av koncentrerade sockerarter och finns i rikliga mängder i kolhydratrika produkter som sädesslag, ris, majs, rotfrukter, potatis och baljväxter. Stärkelserika produkter är en viktig ingrediens i torrfoder då dessa är billiga, men också för att de har klisterliknande egenskaper. På samma sätt som gluten fungerar som bindemedel till foderkulorna, gör även stärkelse det. Den klisterliknande konsistensen breder också ut sig i tunntarmen och kan orsaka inflammationer som är smärtsamma och svårläkta. En stor anledning till att köttätande djur som äter torrfoder drabbas av magproblem, är konsumtionen av stora mängder gluten och stärkelse.

Mjölkprodukter
Mjölkprodukter kan också leda till magsmärtor och starka allergiska reaktioner, framförallt för vuxna hundar. Det beror på att de till skillnad från små valpar, saknar enzymer i saliven som kan bryta ner mjölkprodukter. Detta innebär en större belastning på bukspottkörteln som får producera matsmältningsenzymer som kan ta hand om dessa ämnen. Framförallt är det mjölksocker (laktos) och mjölkprotein (kasein) som kroppen reagerar på. 

Mjölksocker/laktos - Laktosintolerans innebär att tunntarmen har en minskad förmåga att ta upp mjölksocker. Det kan leda till magsmärtor, gasbildning och diarré. Många väljer därför att ge sina hundar laktosfria produkter. Det innebär att de slipper mjölksockret, men inte mjölkproteinet som hundar kan reagera ännu starkare på.

Mjölkprotein/kasein - Kaseinintolerans kan orsaka starka allergiska reaktioner och är vanligare än vi ofta tror. Symtom på detta kan vara återkommande öroninfektioner, bihålesymtom, astma, eksem, huvudvärk, artrit och kroniska matsmältningsproblem. Kasein finns i allt som innehåller mjölk, t.ex. yoghurt, ost, smör, grädde, glass, torrmjölk mm. Det är framförallt den pastöriserade mjölken som kroppen reagerar på, eftersom pastöriseringsprocessen förändrar proteinmolekylerna så de blir svårare att bryta ner. Opastöriserad mjölk där proteinerna är kvar i sin ursprungliga form, kan däremot fungera bättre.

Grogrund för bakterier
Även mjölkprodukter bildar ett klisterliknande slem som fastnar på tarmväggen och förhindrar upptaget av näringsämnen. Samtidigt som detta slem också utgör en grogrund för bakterier och parasiter. Därför bör vi vara restriktiva med att ge mjölkprodukter till hundar. Om vi vill försäkra oss om att hunden får tillräckligt med goda bakterier är det bättre att utfodra hunden med råa köttprodukter. Dessa är inte bara näringsrika och ett bättre alternativ till hälsosam utfordring. Det naturliga tuggandet ökar magsyran, vilket gör magen tillräckligt sur för att förstöra skadliga bakterier och gynna goda bakteriers tillväxt.

Proteinkoncentrat
Proteinkoncentrat framställs genom en kraftfull bearbetning av en produkt. Där resultatet blir en betydligt högre proteinkoncentration än vad som fanns i den ursprungliga produkten. Det innebär också att proteiner som går igenom en sådan bearbetningsprocess, förändras till ett oidentifierbart koncentrat av aminosyror. Detta är ett billigt sätt att öka proteinhalten i ett foder utan att bland in mer kött. Proteinkoncentrat har också en sammanbindande effekt på foderkulorna.
 

Vanliga proteinkoncentrat är potatisprotein, ärtprotein, majsgluten, hydrolysat och sojaprotein. Dessa förekommer ofta i torrfoder och framförallt i elimineringsfoder som används vid allergiutredningar. Genom att tillsätta ett oidentifierbart proteinkoncentrat i fodret, utgår man ifrån att kroppen inte kan identifiera detta och därigenom inte heller kommer att reagera på det. Det är ett syniskt resonemang, då vi inte vet hur dessa konstruerade ämnen påverkar våra hundar på sikt.