Befruktning och dräktighet

Befruktningen sker i äggledaren. Det är där hanhundens spermier möter de befruktningsklara äggen. Eftersom tikens ägglossning kan vara utdragen över några dagar, kan tiken bli dräktig under alla dessa dagar. Tiken kan även bli dräktig från parningar som har skett både före och efter att äggen har lossnat och mognat. Att tiken kan bli dräktig före äggens mognad beror på att hanhundens spermier kan leva flera dygn i tikens livmoder och äggledare och då vänta in de befruktningsklara äggen. Att tiken kan bli dräktig efter att äggen har mognat beror på att varje ägg kan vara befruktningsdugliga i några dagar. Det innebär att tiken kan bli dräktig från en parning som gjorts både flera dagar före ägglossning och mognad, men också några dagar efter.

När en tik har parats upprepade gånger med några dagars mellanrum kan man tro att valparna i kullen är olika gamla och att de som är mindre blev till vid den sista parningen. Så är det inte. Direkt efter befruktningen börjar äggen visserligen att dela sig i äggledarna under transporten mot livmodern. Men inte förrän tikens hormonnivåer är de rätta släpps alla äggen ut i livmodernhornen samtidigt. Detta innebär att alla ägg är i samma ålder utvecklingsmässigt. Sedan tar sig äggen in i livmodern där de fördelar sig mellan de båda livmoderhornen. Implantationen, det vill säga när äggen växer fast i livmoderväggen, sker först 2-3 veckor efter befruktningen. Detta kan uppmärksammas genom att tiken kan må illa och tappa aptiten.

Tecken på dräktighet
Efter parning kan tiken ganska snart ändra sitt beteende. Hon kan bli mer försiktig, lugnare, mer kontaktsökande osv. Många ser det som ett tecken på att befruktning har skett. Det finns förstås också tikar som inte visar några sådana tecken alls.

Andra mer tydliga tecken är:
• Vulvan är fortfarande lite mjuk och svullen efter parning.
• Hanhundar kan visa fortsatt intresse för tiken.
• Spenarna förstoras och blir rosafärgade, vanligt från ca 3:e dräktighetsveckan. 
• Tiken kan bli illamående och tappa aptiten, framförallt i 3:e och 5:e dräktighetsveckan.
• Juvren förstoras från ca 5:e dräktighetsveckan.
• Buken förstoras från ca 5:e dräktighetsveckan.
• En klar seg flytning från slemproppen kan ses från 5-7:e veckan, tydligast när tiken har kissat. 
• Fosterrörelser börjar visa sig från 7:e dräktighetsveckan. 

För att fastställa dräktighet kan:
• Ultraljud göras från 24 dagars dräktighet.
• Röntgen göras från 42 dagars dräktighet.  

Dräktighetens längd
De flesta hundar brukar föda sina valpar efter ca 63 dagars dräktighet, men detta gäller inte för Lundehundar. De föder sina valpar tidigare. Rekommendationen är därför att man börjar vakta tiken redan från dag 56. Jag har en tik som fick tre stora valpar på dag 55 från sista parningen, så se till att hålla tiken under uppsikt tidigt!

Vilken parning ledde till befruktning
Om man har parat tiken flera gånger under löpet är det svårt att veta vilken av parningarna som ledde till befruktning. En bra riktlinje är då att räkna dagarna från någon av de sista parningarna, eftersom ägglossningen normalt sker i mitten av höglöpet och därefter behöver äggen ytterligare några dagar för att mogna. 

Om man efter valpning vill veta vilken parning som var den rätta, kan man utgå ifrån att den tik som föder sina valpar tidigare än genomsnittligt antal dräktighetsdagar blev befruktad sent i löpet. Medan den tik som har en längre dräktighetstid blev befruktad tidigt i löpet. 

Vid märkbart korta eller långa dräktighetstider har ofta den resulterande kullen färre valpar än normalt. Det beror i det första fallet på att tiken parades så sent att de flesta av äggen redan hunnit bli för gamla för befruktning. Medan det i det andra fallet beror på att tiken parades så tidigt att de flesta av spermierna redan förlorat befruktningsförmågan innan alla ägg hunnit mogna. 

Även kullstorleken har betydelse för hur länge tiken går dräktig. En liten kull leder ofta till en längre dräktighet, medan en stor kull vanligtvis innebär en tidigare valpning. 

Lugn och ro
De fyra sista veckorna bör tiken få ta det lugnare. Med tanke på infektionsrisken bör hon inte träffa utomstående hundar under den tiden. Dessa restriktioner bör även gälla för alla hemmahundar, eftersom även de kan föra med sig infektioner hem. Läs mer om herpes och Giardia under fliken Avel.

Någon vecka före valpning bör tiken också få en lugn och avskild plats iordningställd för henne där hon kan föda sina valpar och bo med dem den första tiden. 

Källor
Hunduppfödning i teori och praktik – En handbok från Svenska Kennelklubben
Lundeboka av Ingvild Espelien (red.)