Gillerts kennel

Norsk Lundehund

Klor och kloklippning


Om du vill skriva ut texten kan du hämta filen här: Klor och kloklippning

Klor och kloklippning
Lundehunden kan ha besvärliga klor, framförallt på extratårna där de kan växa i en krok in mot trampdynan. Det gör att dessa klor kan bli svåra att komma åt med en vanlig klotång. Om de växer för nära trampdynan, kan du behöva fila lite på klon innan du kommer åt att klippa den. Det är också bra om du har en mindre klotång/klosax för dessa klor. Även en nageltång för människor fungerar bra, såvida du använder den för att klippa ner klokanterna och inte hela klon på en gång. Detta på grund av att nageltänger klämmer av klon snarare än skär av den, vilket innebär att den kan spräcka klon på en vuxen hund om du försöker klippa av hela klon i ett klipp. På valpar går det däremot bra.

För att vänja valpen och den vuxna hunden vid att klippa klorna, föreslår jag att du tar en dag i veckan då du håller den i famnen och går igenom alla klor. Om hunden protesterar och försöker komma loss, behöver du hålla kvar den i famnen, smeka den och prata lugnande med den. När den ha blivit lugn kan du fortsätta klippa korna. Om hunden lär sig att den kan sprattla sig ur situation, kommer det att bli besvärligt att klippa klorna varje gång. Allra enklast är det om man kan vara två, där den ena håller i hunden och den andra klipper klorna. Klorna behöver inte klippas en gång i veckan, men extraklorna kan behöva klippas varannan vecka. Dessa nöts inte och växer ofta snett in mot trampdynan. Om du låter det gå för lång tid, kan de bli svåra att komma åt med en klotång. Då kan du behöva använda en nagelfil för att skapa ett mellanrum mellan klon och trampdynan och sedan en liten klosax eller nageltång för att klippa ner klokanterna med tills du har fått ner hela klon.

Till en vuxen hund bör du som nämnt inte använda en nageltång för att klippa av hela klon på en gång, eftersom nageltången klämmer snarare än skär av klon och då kan spräcka den. Däremot fungerar en nageltång bra till att klippa ner klokanterna i de fall då man inte kan komma åt att klippa av klorna direkt med en klotång. Till en vuxen hund med hårda klor är en klotång bättre, eftersom du med den kan klippa av hela klon på en gång. Allra bäst är det om du använder klotången för att ”skära” ned klon i flera tunna lager. Då kan du också säkerställa att du inte går för djupt. Det innebär att du behöver ha en vass klotång. När klotången blir för ovass, klämmer den också av klon så som en nageltång gör och kan skada hunden. Se alltså till att du byter ut klotången när den börjar bli ovass och du inte längre kan ”skära” av klorna med den.

Om du har råkat klippa för nära pulpan så att det blöder lite, är det ingen fara. Det brukar inte göra ont och det läker fort. Om du har kommit så nära så att det blöder mycket, finns det medel att pensla på klon som kan stoppa blödningen. Det kan vara bra att ha ett sådant medel hemma.

På bilden visas en klotång för valpklor, en nageltång för människor, en fil och en klotång för vuxna klor. Den senare bör vara mindre och smidig i gapet för att passa våra Lundehundar.