Klor och kloklippning

Om du vill skriva ut texten kan du hämta filen här: Klor och kloklippning

Klor och kloklippning
Lundehunden kan ha besvärliga klor, framförallt på extratårna som kan växa in mot trampdynan. Det gör att dessa klor kan bli svåra att komma åt med en vanlig klotång. Om de kommer för nära trampdynan kan du behöva fila lite på klon innan du kommer åt att klippa den. Det är också bra om du har en mindre klosax för dessa klor. Även en nageltång för människor fungerar bra, såvida du använder den för att klippa ner klokanterna och inte hela klon på en gång. Detta på grund av att nageltänger klämmer av klon snarare än skär av den, vilket innebär att den kan spräcka klon på en vuxen hund om du försöker klippa den i ett klipp. På valpar går det däremot bra att klippa hela klon direkt med en nageltång. 

Till en vuxen hund med hårda klor är en klotång bäst eftersom du med den kan klippa hela klon på en gång. Allra bäst är det om du använder klotången för att ”skära” ned klon i flera tunna lager. Då kan du också säkerställa att du inte går för djupt. Det innebär att du behöver ha en vass klotång. När klotången blir för ovass, klämmer den också av klon och kan skada hunden. Se alltså till att du byter ut klotången när den börjar bli ovass och du inte längre kan ”skära” av klorna med den. 

Om du har råkat klippa för nära pulpan så att det blöder lite, är det ingen fara. Det brukar inte göra ont och det läker fort. Om du har kommit så nära så att det blöder mycket, finns det medel att pensla på klon som kan stoppa blödningen. Det kan vara bra att ha ett sådant medel hemma.

På bilden visas en klotång för valpklor, en nageltång för människor, en fil och en klotång för vuxna klor. Den senare bör vara mindre och smidig i gapet för att passa våra Lundehundar.